Sundowner´s Syndrom: Utlösare & Hantering

För de allra flesta av oss, är solnedgången en tid på dagen som vi njuter av. Det är en tidpunkt då det är dags att varva ner från dagens ofta hektiska tempo och njuta av den mer dämpade och lugna kvällen.

Men för många äldre som är diagnosticerade med Alzheimer´s eller andra former av demens, kan det istället vara en tidpunkt med ökad minnesförlust, förvirring, irritation och även ilska. För närstående eller verksamma inom demensomsorgen, kan det kännas förtvivlande att se sina vårdtagares symptom på förvirring vid solnedgången - många vårdgivare uttrycker ofta känslor av både hjälplöshet, rädsla och utmattning. Att lära dig mer om vad Sundowner är, och vad som utlöser det, kan hjälpa dig att bättre förebygga och hantera syndromet. För ditt och din vårdtagares bästa.

Margareta, en 72-årig kvinna med tidigt skede Alzheimer’s, älskar hennes frukostar och är vanligtvis på gott humör varje morgon i restaurangen på hennes boende. Även om hon visar de flesta av de allmänna symptomen på Alzheimer´s på morgonen och efter lunch, såsom försämrat närminne, svårigheter att uttrycka sig och disorientering, är hennes personlighet hanterbar och hon kommer ganska väl överens med andra. Men så snart solen går ner och personalen har haft skiftbyte, blir Margareta alarmerande nedslående och skriker ofta på dem som är runt omkring henne. Hon har också varit våldsam mot de medarbetare som har försökt att hjälpa henne. Ofta, när hon ska gå till sängs, är hon väldigt upprörd över personer som funnits tidigare i hennes liv och det hindrar både henne och hennes grannar från att få en ordentlig natts sömn. Det här kan låta bekant för dig. Fenomenet, som påverkar upp till 20% av all de över 90 000 svenskar som har Alzheimer´s, kallas vanligen "sundowning" eller “Sundowner´s Syndrom.” Vanliga utlösare för sundowning För mycket aktivitet i slutet på dagen: En del forskare menar att en blandning av aktivitet mot dagens slut, samtidigt som personalen byts, kan leda till ångest och förvirring. Utmattning: Utmattning under slutet av dagen eller plötslig brist på aktivitet efter middagsstunden kan också vara en bidragande orsak. Bristande belysning: Allteftersom solen går ner kan kvaliteten på det tillgängliga ljuset minska och skuggor öka, vilket gör att en redan ansträngd syn blir alltmer påverkad. Interna obalanser: En del forskare tror även att en av orsakerna till sundowning kan vara hormonella obalanser och möjliga störningar i den naturliga biologiska klockan som reglerar koordineringen mellan timmarna för sömn versus vakenhet. Vinter: I en del fall gör vintertidens minskade dagsljus att sundowning ökar. Det här gör att vissa forskare menar att symtomet kan ha att göra med Årstidsbunden depression, en vanlig depression som orsakas av årstidsväxlingar och den minskade tillgången till naturligt solsken.

Att hantera Sundowning symtom

Behandling av Sundowning symtom är, precis som dess orsak, inte helt fastställt. Med det är det inte sagt att det inte finns möjligheter att hantera symtomet. Tvärtom, det finns hopp i en del av de metoder som hjälper att lugna ner individer som drabbas av symtomet.

Lösningen är förstås inte lika rak på sak som att behandla exempelvis ett högt blodtryck. Det är svårt att generalisera över de verktyg som kan hjälpa vid sundowning. Det som fungerar väl för en person kanske inte alls hjälper en annan. Det viktiga är att du fokuserar på din vårdtagares personlighet för att hitta det som fungerar för just honom eller henne.

Några av de mest framgångsrika metoderna för att hantera sundowning är att: Upprätta en rutin Rutiner hjälper individer med sundowning att känna sig trygga. Rutiner minimerar överraskningar och ger samtidigt en något så när fast dygnsrytmen som fungerar. Utan rutiner som möter din vårdtagares behov av mat och aktivitet finns det en risk att hen fastnar i en konstant tillstånd av ångest och förvirring eftersom deras minskade kognitiva förmåga är oförmögen att hantera dagens kontinuerliga förändringar. Boka in mer energiska aktiviteter under morgontimmarna - försök att inte boka mer än två stora aktiviteter per dag. Och i största mån, försök att förhindra tupplurer, speciellt om din vårdtagare har problem med sömnen. Håll koll på dieten Uppmärksamma olika beteendeförändringar som är kopplad till viss mat. Undvik också att ge din vårdtagare mat eller drycker som innehåller koffein eller mycket socker, speciellt framåt eftermiddagen. Minska (o)ljud t Det kan hjälpa att minska (o)ljud från TV, radio eller andra hushålls- och tekniska apparater, särskilt på eftermiddagen och framåt kvällen. Undvik också att ha besökare under kvällstid. Om det är möjligt så bör dessutom olika aktiviteter som genererar höga ljud också undvikas nära din vårdtagares lägenhet eller sovrum. Släpp in ljuset Ljusterapirum och lampor har visat sig minska effekterna av sundowning och depression. Allteftersom kvällen närmar sig, se till att hålla rummen belysta så att din vårdtagare med lätthet kan se när hen rör sig. Det minskar också risken för att din vårdtagare upplever att omgivningen "rör sig" p.g.a. skuggor som finns och förlusten av färgnyanser. Nattlampor är också ofta till god hjälp med att minska stressen, om hen behöver gå upp på natten av någon anledning. Medicinering I vissa fall av sundowning, speciellt de som är associerade med depression och sömnstörningar, så har medicinering varit till hjälp. Prata med din vårdtagares läkare om biverkningarna av befintliga mediciner - vissa mediciner kan faktiskt orsaka både störningar i sömnen och i energinivåerna vilket gör sundowning sämre, inte bättre. Ta hjälp av hälsokostmedel En del hälsokostmedel kan vara till hjälp för att hantera sundowning. Kom dock ihåg att inte använda någonting utan att först konsultera din vårdtagares läkare. Örterna Ginkgo Biloba och Johannesört har hjälpt individer med demens och Alzheimer’s, liksom tillskott av E-vitamin.

Utvalda inlägg
Senaste inlägg
Arkiv
Sök efter taggar

OMSORGSAKADEMIN - när livskvalitet är viktigast.

Kontakta oss  i Sverige här

© 2001 - 2020 by Omsorgsakademin  All rights reserved.