Vårdgivningens 4 känslosynder: Att hantera dem

July 23, 2020

En viktig del av att hantera vårdgivarstress är att vara medveten om och arbeta sig igenom de starka känslor som oundvikligen kommer upp. Det kan vara frestande att trycka dem här känslorna åt sidan eller att försöka ignorera dem för om de inte är hanterade, kan de allvarligt skada din hälsa.. Här delar vi med oss av några tips på vanliga känslor som vårdgivare upplever, riskerna med att ignorera dem och vad du kan göra för att hantera dem. 

 

Ingen skulle välja en smiley figur som den perfekta symbolen för en vårdgivare. Vårdgivning av en närstående är alldeles för stressande för det - ofta dessutom kombinerat med en del skadliga känslor som inte bara kan underminera ditt arbete men också skada din hälsa.

 

Du kan dock hantera det och här får du några tips om hur det kan gå till: 

 

Känslofälla #1: Skuld - Skuldkänslor är nästan oundvikligt när du försöker "göra allt".  ”


Vad orsakar skuldkänslor?
Skuld kommer från att göra eller säga det som du tror är fel, att inte göra det som du tror är tillräckligt, eller när du inte beter dig på det sätt som du uppfattar är "rätt" och det här är oavsett om din uppfattning är korrekt eller inte.  Vårdgivare har den vanliga (o)vanan att nervärdera sig själva och sin kapacitet med en h
el del "måsten" och "borden". Ett par exempel: Jag måste undvika att mamma behöver flytta in till ett äldreboende. Jag borde besöka pappa varje dag. Jag borde inte tappa humöret med en person som har demens. 
 

Risker med skuldkänslor
Skuldkänslor som vårdgivare kan vara särskilt skadande eftersom du bannar dig själv över sådant som du egentligen bara antar -sådant som du tror - och inte fakta.  Sådant som egentligen är det som gör dig mänsklig. Och det är naturligtvis helt kontraproduktivt vid en tidpunkt där du behöver vara din egen bästa vän.

 

Vad kan du göra?
Sänk dina krav och din standard från ideal till verklighet; rikta in dig på att få ett medelbetyg inom de flesta områden i ditt liv istället för att sträva efter att vara bäst. När skuldkänslorna dyker upp, fråga dig själv vad det är som orsakar det. Är det ett orealistiskt "måste"? Är det en överdriven tro att du är en "supermänniska" och klarar av att göra allt?

 

Oavsett, var medveten om att skuldkänslor som vårdgivare i de flesta fall är oundvikligt. Eftersom dina intentioner är goda men din tid, dina resurser och förmågor är begränsade så kommer du helt enkelt att känna dig skyldig emellanåt - försök att komma till terms med att du inte kan förvänta dig, eller uppnå, perfektion och se till att du istället är snäll mot dig själv. 

 

Känslofälla #2: Ilska - En del människor visar deras ilska mer offentligt än andra, men nästan ingen av oss är aldrig arg. 
 

Vad orsakar ilska?
Vi blir arga av anledningar som är både direkta (orättvis kritik, en "krånglig" vårdtagare, flera saker som gått emot oss under dagen) och indirekta (brist på sömn, frustration över bristen på kontroll över en situation, uppbyggd besvikelse).  

 

Risker med ilska
Kronisk ilska och fientlighet har kopplats till allt från högt blodtryck, hjärtattack och hjärtsjukdom, mag- och tarmsjukdomar och huvudvärk. Ilska som byggs upp och hålls inombords, kan leda till såväl depression som ångest medan ilska som till slut "exploderar" kan riskera relationer och även skada andra individer. Att hantera ilska som vårdgivare hjälper inte bara ditt välmående utan gör dig också mindre benägen till att ta ut din irritation på din närstående. 


Vad kan du göra?
Istället för att försöka undvika ilska, lär dig att uttrycka det på ett hälsosamt sätt. Det finns enkla övningar som du kan göra, t.ex. andningsövningar där du praktiserar att andas djupt och sakta - vilket har visat sig i forskningsstudier fungera för att nå en lugnare sinnesstämning. Eller prata med dig själv genom att påminna dig om att "Det är OK. Låt det vara. Det här kommer också att passera".

 

Fråga dig själv om det finns en konstruktiv lösning till situationer som gör dig arg eller irriterad: Är det möjligt att kompromissa? Skulle det hjälpa om du är mer handlingsfokuserat intensiv  - istället för att bli arg så fokuserar du istället på alternativa lösningar - for att få dig uppleva en känsla av kontroll? Och kom ihåg, att ibland skratta åt absurda situationer och Idiotiskt beteende kan ge dig en hälsosammare biologisk effekt än vad du får från att plötsligt tappa humöret. 
 

Känslofälla #3: Ensamhet - Din värld kan minska kraftigt innan du ens märker vad som har hänt. 


Vad orsakar ensamhet?
Vänner kan backa ifrån ditt liv av osäkerhet eller tron att du inte önskar ha dem i ditt liv längre. Intensiva tider kräver att du måste tacka nej till eller kanske t.o.m. avboka aktiviteter utanför ditt vårdgivaruppdrag. Och om du är vårdgivare till en individ med demens kan förlusten av partnerskap göra att det är ännu svårare att träffa tidigare vänner, vilket naturligtvis leder till mer isolering. 


Risker med ensamhet
Din hjärna är förändrad: Människor med ett stort, innehållsrikt socialt nätverk har en annorlunda hjärnstruktur enligt ny forskning. Ensamhet verkar uppmuntra till minskad vilja och uthållighetsförmåga, vilket kan leda till överätande, rökning och överanvändning av alkohol. Ensamma människor har också mer kortisol, stresshormonet. Och social isolering är en riskfaktor för demens. 


Vad kan du göra?
Utöka ditt sociala nätverk - både i verkligheten och virtuellt. Ta hjälp av olika organisationer för stödhjälp, t.ex. hemtjänst eller dagverksamhet, så att du får ett par timmar att göra en aktivitet utanför ditt vårdgivaruppdrag. Ta initiativet till att träffa gamla vänner, t.ex. bjud hem dem om det är så att du inte har möjlighet att gå ut för en fika. Överväg att gå med i en stödgrupp som är relaterad till vårdgivning eller till din närståendes diagnos. I stödgrupper som finns online kan du också hitta den samhörighet och det stöd som du behöver, från individer som är eller har varit i samma situation som du nu befinner dig i. 

 

Känslofälla #4: Sorg - Tror du att den här inte är tillämpningsbar på dig ännu? Tänk om. 


Vad orsakar sorg?
Även om de allra flesta människor kopplar sorg med döden, kan förväntad sorg och s.k. dubbelbottnad sorg kännas lika väl av vårdgivare som har att hantera en närståendes kroniska sjukdom, särskilt om det finns tydliga förluster av kapacitet (som vid demens) eller om diagnosen i princip är en dödlig sådan. 


Risker med sorg
“Långa farväl” kan i allra högsta grad orsaka såväl skuld som ledsamhet om du är av missuppfattningen att det är olämpligt att sörja en individ som fortfarande lever. Att känna förlust och sörja en närstående är också en riskfaktor för depression. 


Vad kan du göra?
Var medveten om att dina känslor är normala och lika smärtsamma som "verklig" (efter döden) sorg. Ge dig själv tillåtelse att känna ledsamhet och var inte rädd för att uttrycka det både till din närstående och till andra personer som stöttar dig; att ge uttryck för en oberörd, falskt leende person döljer sanningen och det kan vara frustrerande för den person som vet om att hen är döende. Det är inte ett (falskt) tecken på styrka - styrka är att vara ärlig med dina känslor,  och arbeta igenom dem tillsammans med personer som kan stötta dig.

 

Share on Facebook
Share on Twitter
Please reload

Utvalda inlägg

Tips För Att Göra Sjukhusvistelser Lättare För Individer Med Demens

September 3, 2020

1/10
Please reload

Senaste inlägg
Please reload

Arkiv
Please reload

Sök efter taggar
Please reload

OMSORGSAKADEMIN - när livskvalitet är viktigast.

Kontakta oss  i Sverige här

© 2001 - 2020 by Omsorgsakademin  All rights reserved.