Fallprevention - En Dialogguide, del. 2

June 26, 2018

 

Att ha god hälsa under vår ålderdom förbättrar givetvis vårt dagliga liv. De individer som inte är fysiskt aktiva löper dessutom större risk att drabbas av fallolyckor.

 

Styrke- och balansövningar, bra medicinhantering, återkommande synundersökningar och en säker boendemiljö, är en del av de saker som kan minska risken för fallolyckor avsevärt. 


De vanligaste riskfaktorerna:

  • FYSISKA RISKFAKTORER: Förändringar i din kropp ökar risken för fallolyckor.

  • BETEENDEFAKTORER: Saker som vi gör eller inte gör som ökar vår risk för att falla. 

  • MILJÖFAKTORER: Faror i vår omgivning - i vårt hem eller vårt samhälle. Hemligheten är att veta vad du ska leta efter/titta på som kan utgöra en skadorisk.

  • MUSKELSVAGHET, BALANS och LEDPROBLEM: Allteftersom vi åldras, förlorar de allra flesta av oss en viss styrka, koordination, flexibilitet och balans - främst p.g.a. inaktivitet -, vilket gör oss mer benägna att råka ut för en fallolycka. 

  • SYN: Med det åldrande ögat kommer mindre ljus till näthinnan och det gör att vi får det allt svårare att se kontraster - något som i sin tur leder till ökad risk att snubbla på mattkanter, trösklar och andra hinder. 

  • MEDICINANVÄNDNING: Vissa mediciner och hälsokostmedel kan orsaka yrsel, balansstörningar, trötthet, vätskebrist och andra biverkningar som ökar risken för en fallolycka. 

  • OMGIVNING: De flesta äldre har elvt i sitt hem under en lång tid och har aldrig tänkt på att göra enkla förändringar i sin boendemiljö, för att skapa en säkrare omgivning allteftersom de åldras.  

  • KRONISKA SJUKDOMAR: Över 90% av seniorer har minst en kronisk sjukdom såsom diabetes, hjärt- eller kärlsjukdom och artros. Ofta ökar dessa sjukdomar risken att falla, dels p.g.a. av biverkningar från den medicin som tas för sjukdomen dels för att dessa korniska sjukdomar inte sällan gör äldre mindre aktiva.  

 

Här är några steg som du kan ta för att förebygga fallolyckor 

 

Fallprevention är ett teamarbete. Det finns andra personer som vill att du ska bibehålla din och din vårdtagares mobilitet och minska risken för fall eller skador. 

Nedan följer det första av tre steg (steg 2 och 3 kan du läsa om i Fallprevention - En Dialogguide, del 3 och 4 ) som är designade speciellt för att hjälpa dig att förebygga en allvarlig fallskada, hålla dig hälsosam och få dig att behålla en självständig livsstil.

 

Använd gärna information som du får fram i dessa steg att: 
• Börja en konversation med din vårdtagare för att fastställa om de är i farozonen för en fallolycka. 

• Identifiera huruvida du själv kan vara i riskzonen för en fallolycka och ta fram en handlingsplan för att säkerställa att du fortsätter vara en stark och hälsosam vårdgivare.


 

STEG 1:  ÄR DET DAGS ATT PRATA OM FALLPREVENTION?

 

Den här checklistan kan hjälpa dig att se om du eller din vårdtagare är i riskzonen för en fallolycka, och om så är fallet, se om du behöver agera ytterligare.

 

Frågorna är menade att svaras på individuellt. Svara först på frågorna för din egen del, och sedan utifrån din vårdtagares situation.

 

Ett individuellt resultat på 4 poäng eller fler, indikerar att individen är i riskzonen för en  framtida allvarlig fallolycka.  

 

 

VÄLJ JA ELLER NEJ FÖR VARJE PÅSTÅENDE NEDAN

Därför har det betydelse för din fallrisk.

            
Jag har ramlat en eller flera gånger under föregående år.

Ja (2)      Nej  (0)     

Individer som har ramlat en gång är mer benägna att göra det igen. 

 

Jag kan, eller har blivit rekommenderad, att använda en käpp eller rullator för att ta mig omkring på ett säkert sätt.

Ja (2)       Nej (0)     

Personer som har blivit rekommenderade att använda käpp eller rullator kan redan vara mer benägna att råka ut för en fallolycka.  

 

Ibland känner jag mig ostadig när jag går. 

Ja (2)       Nej (0)

Att vara ostadig på benen eller behöva stöd medan du promenerar är tecken på en svag balans. 

 

Jag håller mig själv stadigare genom att ta stöd av möbler när jag rör mig runt i mitt hem. 

Ja (2)       Nej (0)  

Det här är också ett tecken på dålig balans. 

 

Jag oroar mig för att ramla. 

Ja (2)       Nej (0)  

Människor som är oroliga för att ramla, är mer benägna att göra så. 

 

Jag behöver ta stöd med händerna och pressa upp mig själv när jag ska ta mig upp från en stol. 

Ja (2)       Nej (0)  

Det här är ett tecken på svaga benmuskler, vilket i sin tur är en stor anledning till fallolyckor.


Jag har svårt att stiga upp på en trottoar.   

Ja (2)       Nej (0)

Det här är också ett tecken på svaga benmuskler. 

 

Jag måste ofta skynda mig på toaletten. 

Ja (2)       Nej (0)

Att skynda sig på toaletten, särskilt under natten, ökar dina risker att ramla. 


Jag har förlorat viss känsel i mina fötter.  

Ja (2)       Nej (0)

Domningar eller förlust av känsel i dina fötter kan göra att du lättare stapplar, vilket i sin tur ökar risken för fall. 

 

Jag tar mediciner som ibland gör att jag känner mig yr eller tröttare än vanligt. 
Ja (2)       Nej (0)

Bieffekter från vissa mediciner kan göra att din fallrisk ökar. 

 

Jag tar mediciner för att bättra mitt humör eller som hjälper mig att somna/sova.

Ja (2)         Nej (0)
Dessa mediciner kan ibland öka din risk för fallolyckor. 


Jag känner mig ofta ledsen eller deprimerad.       

Ja (2)       Nej (0)

Symptom på depression, såsom att inte känna sig frisk eller med nedsatt aktivitetsförmåga, är kopplade till fallolyckor. 

 

 

Addera alla poäng från dina Ja-svar. 

Totalt ________

Om du fick 4 eller fler poäng, kan du vara i riskzonen för en allvarligare fallolycka.

 

 

Läs gärna vår Fallprevention - En Dialogguide, del 3 och 4 för mer hjälp med att förebygga fallolyckor. 

 

Jessica Jonson är administratör och SÖDERSTEDTS stjärnskribent. Med sin erfarenhet och härliga personlighet - och en aldrig sinande nyfikenhet och vilja till utveckling - är hon den självklara research-ledaren. Jessica är dessutom Certifierad Demensvårdsspecialist, certifierad Mindfulness instruktör och ett uppskattat idé-bollplank hos våra klienter och studenter.

 

Share on Facebook
Share on Twitter
Please reload

Utvalda inlägg

Djurterapi på Omsorgsboenden - 5 Fördelar + 5 Steg

April 2, 2020

1/10
Please reload

Senaste inlägg